ensamma mamman.
Som jag har mått dåligt för den här veckan. Som jag har önskat att tiden skulle stanna och att måndagen aldrig skulle infinna sig. Men människan spår och gud rår, och även denna vecka fick ta sin början.
Marcus är på kurs i Enköping. Åkte igår och kommer hem på torsdag. Jag har varit jättenervös inför att vara helt ensam med Harry. På dagarna är jag ju alltid själv men har aldrig varit ensam hemma med honom på natten. Så inatt var det premiär! Och det gick bra. Jag är lite mesig och rädd av mig, så jag hade lite svårt att somna i mörkret och var rädd att det plötligt skulle stå någon mörk gestalt i rummet, men jag slapp nattliga gäster och sov ganska gott. Jag hade tänkt att Harry skulle sova i sin egen säng även fast det finns plats i vår, men när han vaknade vid tre inatt tog jag upp honom till mig. Det är faktiskt väldigt mysigt att sova bredvid honom. Så nu ska vi sova tillsammans tills pappa kommer hem. Obeskrivligt mysigt att få krypa ner bredvid sin lilla kille!
Visst kan det vara jobbigt att vara sjäv med en liten bebis men man växer jättemycket med ansvaret. En annan gång får du och Harry gärna komma ner till oss, om det blir ensamt. Kram på er!
Duktigt av dej att klara dej själv. Jag vet när jag var ensam helt, tog jag Helenas hamster Gullan och ställde i bur bredvid min säng. Det hjälpte!! Hon sprang ju i hjulet hela natten och det var sällskap. Ibland är man lite knäpp!
Kram M
Förstår att det är jobbigt att var själv med Harry hela dagarna, men det låter som att belöningen kommer på kvällarna. Gud, va avundsjuk jag blir....
Jag vill oxå ha harry bredvid i sängen...
Vi ses snart
ha de
Ola
