harry & mamma

Ikväll somnade Harry tio över åtta, tidigare än han gjort den sista tiden. Det innebär att jag får några timmar för mig själv innan det är dags att sova :) Efter att ha diskat upp berget med disk gick jag ut med ett glas vin på balkongen och njöt av den underbara sommarkvällen. Jag vet inte varför men jag älskar att vara ute på kvällen, speciellt på sommaren.
Det var precis lagom varmt, jag varken frös eller svettades. Solen lös fortfarande igenom på vissa ställen och lös upp träden på andra sidan gatan. Ett flygplan flög förbi ovanför mitt huvud och jag fantiserade om vart människorna där uppe var på väg. Till Thailand, Mallorca, Teneriffa? Eller kanske var de på väg hem efter att redan ha vistats några veckor utomlands? På gatan gick olika människor förbi, både ensamma och i gäng, vuxna och barn. Barn som var på väg hem från en kompis eller från träningen, glada över att få vara uppe senare än vanligt nu när det är sommarlov. Vuxna på väg till en fest eller hem efter en dag i solen eller kanske bara ute på en promenad i det sköna vädret. Lila syrener blommar i var och varannan trädgård och fåglarna kvittrar från sina gömmor i de gröna träden. Från huset bakom vårt strömmar svensk dragspelsmusik och jag fylls av den där underbara sommarkänslan. När man är så lycklig och harmonisk och ingenting känns jobbigt. Tvärtom, det känns som att jag skulle kunna klara av vad som helst. Jag funderar på att skaffa en bänk att ha på balkongen, kanske med några krukor på. Kanske kan jag till och med sätta upp några blomlådor där ute, fulla med blommor i olika röda nyanser? Ja, så får det nog bli. För ingenting är längre omöjligt.
Jag vill ha kvar den här känslan, spara den till den kalla och mörka vintern och aldrig glömma bort den. För sommaren är underbar!