bebistrots.
Inatt har Harry vaknat en miljard gånger! Med nån eller några timmars mellanrum, eller till och med minuter. Vissa gånger hann jag inte ens somna om innan han vaknade igen. De flesta gångerna räckte det med att vända tillbaka honom på rygg, stoppa i nappen och lägga på filten, men det tar ändå på krafterna att bli störd i sömnen, att vakna till och sitta uppe för att vara säker på att han somnat innan man själv tyst som en mus kryper ner i sängen igen.
När vi var på BVC igår pratade vi om att Harry är jättegnällig och sover och äter katastrofdåligt just nu. Elisabet sa att under det första levnadsåret har barnet ungefär sju trotsperioder. Sju! Det förklarar varför Harry är en periodare. Han kan vara hur snäll och glad och lydig som helst och äta och sova bra i flera veckor, men sen vänder det och allt blir upp och ner, ut och in. Hon tror också att han inte vill äta för att han har så mycket annat att tänka på. Hur ska han kunna koncentrera sig på maten när han kan komma ner på golvet och krypa, leka, klättra? Och det kan jag väl förstå. Förhoppningsvis vänder det och blir bättre snart igen. Så vi får sova..
Ja, man vet inte vad som rör sig i skallen på de små liven. En förklaring till den dåliga sömnen kan ju vara att han är så aktiv just nu och att han därför drömmer oroligt, även om man tycker att han borde vara så slut så han skulle sova som en gris. Eller så är han lik farmor som i princip alltid haft bekymmer med sömnen (hoppas inte!!)
