det där med skola.
Jag är medveten om att jag ofta klagar och svär över att jag har så mycket att göra på så lite tid. Ofta är jag så stressad att jag liksom bara häver ur mig allt utan att tänka på hur tråkigt det är för er att läsa. Å andra sidan är jag bara ärlig och fångar den där "vardagsångesten", och meningen med bloggen är ju att förklara och bevara vardagen som ung studerande småbarnsmamma. Jag vill inte försköna någonting.
Men hur slitigt det än är så klarar jag av det. Det har jag fått bevis på nu. Första betyget damp ner på mailen häromdan. En 4a i Designteknik A. 3 är godkänt och 4-5 ännu bättre. Jag blev väldigt glad, för många av uppgifterna i kursen kämpade jag med när Harry var som mest sjuk och Marcus borta på övningar. Det kändes som att jag ständigt låg lite efter.
Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig själv och inte nöjt mig med annat än det bästa. Nu är ju förutsättningarna lite annorlunda än på högstadiet och gymnasiet - jag har barn, en sambo som är borta mycket, måste laga mat, diska och städa själv - så jag försöker hela tiden intala mig att jag inte behöver sätta sån press på mig själv, utan att huvudsaken är att jag klarar mig och blir godkänd. Men jag lägger den tid jag har över på att plugga och försöka göra så bra ifrån mig som jag bara kan. Och idag fick jag betyget på barstolsprojektet. En 5a, med omdömet:
"Mycket bra designprocess, fint arbete med analys och kreativt skapande i idé och konceptfasen. Designförslaget presenteras lagom tydligt på ett skissartat projekt som detta, där det inför presentation till producent skulle kunna bearbetas ytterliggare för att bli mer säljande i ett presentationsmaterial."
När jag ser resultatet och förstår att det faktiskt gått bra så glömmer jag bort allt slit som ligger bakom. Alla sena timmar när Harry sovit, all ångest, all blod, svett och tårar som lett fram till ett bra resultat bara försvinner ur minnet och jag blir bara så glad över att jag faktiskt klarade det! Så nu jävlar, nu är jag peppad att göra fler uppgifter och att klara dom lika bra!
GRATTIS!!!!
Du är ju bäst, som vanligt.
Kram M
Vad duktig du är Amanada!
Grattis Amanda! Dina "svärisar" tycker du är superduktig! Vi pratar ofta om det, Glenn o jag, att du är en klippa som fixar allt. Kämpa på och tveka inte att säga till om ni behöver hjälp. Kram och lycka till med fortsatta studier.
