update.
Jag tackar gud för att jag klarat mig från magsjukan! När jag gick och la mig den där kvällen när jag hittat Harry badandes i sitt eget kräk tänkte jag "jag kanske vaknar om en timme".. Men timmarna och dagarna har förflutit och jag mår fortfarande bra. Väldigt skönt. Harry har inte kräkts mer men han vill fortfarande inte äta och hans mage lever fortfarande loppan. Det får bli en hemmadag imorgon också. Och på kvällen kommer Marcus hem från övning så förhoppningsvis blir min och Harrys ensamstående mamma/sjukt barn-kaos lite uppstyrt.
Skönt att du verkar ha klarat dig och så himla skönt att få hem "gubben". Vet du, ni två påminner mig om Raskens (om du kommer ihåg den boken/serien av Vilhelm Moberg). Rasken var ute på övning för jämnan och Ida fick fixa allt därhemma med allt vad det innebar. Skillnaden är bara att Ida hade en ny unge varje gång Rasken kom hem;-))
Haha, det låter som vi det! Men utan nytt barn varje gång, tack och lov!
