historien om vallhundarna.
Harry har en bok om djuren på bondgården. Eller hade i alla fall, numer är det lösa sidor om djur på bondgården. Han fick den av sin farmor och farfar när han var liten bebis och den har hängt med sen dess och gett honom massa glädje. Favoriten har alltid varit vallhundsmamman och hennes valp. Mamman har en tuss med vit päls på magen så man kan klappa och känna hur en hund känns. Den har han slickat och dragit och sugit på sen urminnes tider. Den har länge varit helt tovig och kladdig och förstörd men Harry älskar de vit-svarta vallhundarna. Nu har han även lärt sig säga "vovovovov" så fort han får syn på dom. Det är en sån där liten men ändå väldigt betydelsefull grej som jag alltid vill minnas.
Ja det var den lilla boken Harry, farfar och jag inhandlade i Jönköping tidigt i våras. En synnerligen trevlig lördag.
