harry & mamma

Idag hämtade jag och Harry ett paket från H&M som innehöll två tröjor till killen och en snygg hund-kudde till soffan. Harry skällde när han såg den.

När Harry gick och la sig alldeles nyss gjorde vi som vi brukar. Han fick en flaska välling som han slurkade i sig medan han kramade Kanin och mös under ett tjockt täcke. När han ätit klart gav han mig flaskan, la sig till rätta och vinkade hejdå. Men när jag strukit honom över håret, sagt "sov gott, dröm sött, ses imorgon" och pussat på fingret och sedan lagt det mot hans mun (rolig beskrivning, men ni fattar.. en typ av slängkyss kanske man kan säga) så hände det finaste jag någonsin varit med om. Harry härmade mig och pussade på sin hand och höll upp den mot mig. Det värmde sannerligen en gammal mors hjärta!

Igår åkte Marcus till Boden. Harry vinkade som vanligt i fönstret, men igår blev pappa hämtad av en militärbil med andra gröna gubbar i. Det var lite konstigt, men ganska häftigt tror jag.
Vi fördriver veckan med mys, slapp och lek. Och att drömma om dom här underbart fina tröjorna från oiidesign.se. Jag fullkomligt ÄLSKAR dom!

I lördags åkte vi en sväng till Eksjö. Harry och jag fick hälsa på på Marcus jobb och se hur han har det där. Harry tyckte det var jättekul att springa runt i stenkorridorer och titta på vapen och andra lustiga prylar. Efter det gick vi en sväng på stan och åt pizza på Keskins. Harry fick en alldeles egen meny och valde en barnpizza och mjölk. Han var kanske inte jätteförtjust i pizzan, men fin var den ju i alla fall!

Återigen har det gått lång tid sen jag skrev. Jag skyller på att det är svårt att få tid till allt man vill göra. Ofta tänker jag på saker jag ska skriva om, föärklara och visa men sen kommer andra saker emellan. Än så länge har jag inte så mycket i skolan (än så länge!) men jag försöker desperat få ihop en seriös och snygg ansökan och portfolio att skicka till olika företag för att förhoppningsvis få en givande praktikplats utomlands. Och det tar sin lilla tid! Sen har jag ju lilla kotten att leka med och ta hand om, en gubbe att laga mat åt och umgås med och mig själv att ibland, då och då, låta vila och koppla av. Men nu ska det bli bättring!

Harry somnade tidigt. Tur var väl det för han var trött och gnällig och jag hade ont i huvudet och var på dåligt humör. Sen dess har jag suttit och letat inspiration och försökt komma nånvart med mitt ansökningsbrev och min portfolio inför praktiken. Det går långsamt och är svårt. Jag vet inte ens hur man använder programmet, jag bara provar mig fram och hoppas på det bästa.
Snart börjar dessutom Jakten på lycka i SVT2, med Hanna från Morgonpasset i P3. Ska försöka hinna med lite mer skolarbete innan dess, och orkar jag hålla mig vaken under hela programmet kanske jag tillochmed hinner träffa min sambo som kommer hem vid tio. Med bara kanske.

Ni har väl antagligen läst eller hört på nyheterna om Eva från Nora som försvann innan nyår. Som efter ganska lång tid av frågor och lidande för hennes familj och vänner hittades död.
Jag kände inte henne, visste inte ens vem hon var, men i lilla Nora känner man alltid nån som känner nån.. Jag ska inte på nåt sätt påstå att jag är personligt drabbad av denna tragedi, annat än att jag tycker det är helt fruktansvärt! Det blir mer påtagligt när något sådant händer så nära inpå. Jag känner till alla platser dom talat om på nyheterna, jag har gått på skolan hon (och den misstänkte!) undervisat i, vi har gemensamma bekanta. Att något så hemskt kunde hända i Nora trodde jag inte. Eller, det är klart det kan hända, men av någon anledning distanserar man sig alltid så mycket från allt sjukt som händer. Tänker att det aldrig skulle drabba mig. Men så tänkte antagligen Eva också.
Jag kan inte ens tänka mig in i situationen eller förstå hur det varit för hennes familj. Jag hoppas att varken jag, någon jag känner eller någon annan behöver vara med om det.
Ibland känner jag mig så maktlös.

Harry har varit på dagis för första gången på en månad. Det var svårt för både honom och mig att komma upp imorse, nu när vi vant oss vid att ha sovmorgon varje dag. Men jag märkte att han tyckte det var lite spännande. Att någonting ovanligt skulle hända. Det är ju trots allt ett tag sen vi ställde klockan och klädde på oss alla ytterkläder för att gå ut i kylan halv åtta på morgonen. Han satt så förväntansfullt i vagnen och blev riktigt glad när vi väl kom fram. Kul att träffa alla kompisar och fröknar igen!
När jag hämtade honom vid fyra satt han och två andra barn och kavlade blå deg. Han såg så stor ut där han satt bland pepparkaksformar och andra bakredskap. När vi kom hem fick Harry nya numret av Aktiespararen (nej, jag läser inte den!) och la sig på mage på golvet med fötterna upp i vädret och babblade medan han läste om rika gubbar och smarta investeringar. Sen åt vi potatismos och biffar med äppelmos följt av några russin var. Direkt ur burken! Efter maten stojade och lekte vi lite på hans rum. Krokodilen åt upp mitt huvud och Harry försvann i sin leksakstunnel. Nalle låg och sov på en hög med kuddar och Harry skjutsade runt grisen i en liten vagn medan knorren snurrade och trynet nöffade.
När vi lekt färdigt och började känna oss trötta borstade vi tänderna, bytte blöja, satte på pjamas och gjorde välling. Harry tog Kanin och gick före in i sitt rum och stängde igen dörren. När han ätit klart sin välling gav han mig som vanligt flaskan och vinkade hejdå.
Så har vi klarat av även denna dag.

I helgen var vi i Karlshamn för sista gången innan Harrys farmor och farfar flyttar. Harry fick leka med massa roliga prylar, gå på stan och McDonalds med farmor, bada i riktigt badkar och äta massa god mat. Det kändes lite sorgligt att hälsa på i huset för sista gången, speciellt för Marcus såklart, men vi ser fram emot att se hur dom får det på nya stället!

Dagen har jag spenderat med Millan på Möbelriksdagen i Lammhult. Det är en mötesplats för beslutsfattare, nationella branschföreträdare och företagare och äger rum en gång om året. Dagen var indelad i olika teman där vi först fick lyssna till frågor och åsikter om REGIONALA FRÅGOR, sedan EKONOMI & OMVÄRLD, följt av DESIGN och EXPORT. Det var väl egentligen de två senare kategorierna som berörde frågor som är viktiga för oss, men det var ändå intressant att vara där och lyssna till olika kända och betydelsefulla människor inom branschen och ta till sig det dom tycker är viktigt att tänka på. Bland talarna fanns bland andra Jens Spendrup, IKEAS VD Tomas Carlzon, Stefan Nilsson från Trendgruppen och TV4, landshövdingarna i Kronoberg, Kalmar och Jönköping, Johan Lindau från Blå Station och Andreas Ravelli. Ganska häftigt! Dessutom fick man med sig ostkaka hem! Och Lammhults Isterband till gubben.

Jag och Marcus fick tredje säsongen av "Heroes" i julklapp, så ni kan ju gissa vad vi gör varje ledig sekund! När Harry sover middag ser vi två eller tre avsnitt och när han somnat för natten skyndar vi oss med disk och städ och plock för att hinna se så mycket som möjligt. Jag älskar DVD-boxar, det måste vara världens bästa grej! Det är helt underbart att fastna i en serie och kunna se avsnitt på avsnitt på avsnitt. Man blir så inne i det, på gott och ont kanske.
Jag har haft en överjävlig migrän sen igårkväll så idag har jag mest legat i sängen. Har även hunnit med några avsnitt av "L word" som jag fick av min käre bror i julklapp. Som sagt - serier är grejen!

Konstigt att ännu ett år har gått. Känns inte så länge sen jag skrev ett inlägg om att 2009 redan var över och gick igenom allt som hänt då.
2010 har även det varit ett händelserikt år. Det har kanske inte inneburit så stora och avgörande förändringar som förra året, när vi flyttade till en ny stad och fick Harry, men det har ändå hänt saker som betyder mycket och som har förändrat tillvaron för oss.
Vi har flyttat till en ny lägenhet som vi trivs i. Den förra lägenheten var så starkt förknippad med att vara nyinflyttad i en stad där man inte känner någon, att vara förälder till en nyfödd bebis, att inte få sova, att vara ensam, att känna sig förvirrad och rädd. Det var en mysig lägenhet men omständigheterna gjorde nog att jag aldrig riktigt trivdes där. Det kändes aldrig som hemma, det var bara ett ställe som vi bodde tillfälligt på. Så fort vi går förbi där eller promenerar samma väg till stan som jag alltid gjorde då, så kryper den där ångesten över mig. Jag känner mig så ensam och isolerad. Vi behövde nog verkligen den där flytten. Det var precis som att avsluta ett kapitel i livet och påbörja ett nytt. Mammaledigheten var snart slut, Harry fick ett eget rum, vi fick en lägenhet som vi trivdes i och hamnade i ett bra område anpassat för barn.
Efter sommaren, när Marcus varit långledig och vi hunnit med att göra saker tillsammans, så började Harry på dagis. Det kanske låter hemskt men det kändes som att det var räddningen för mig. Efter att ha varit mammaledig i nästan ett år, med en sambo som var borta massor med jobbet och en liten bebis som tröttade ut mig i en stad jag vantrivdes i, så hade jag helt enkelt fått nog. Jag ville komma ut, träffa folk, göra något själv. Och Harry älskade dagis från första början, så det kändes som ett vinnande koncept för alla.
I slutet av augusti började jag skolan. Det var en konstig känsla att efter ett år komma ut igen, ha saker att göra, uppgifter att lämna in, tider att passa. Men samtidigt så himla skönt. Och roligt. Jag började lära mig nya, viktiga och roliga saker varje dag och på morgonen när jag vaknade var jag nyfiken på vad som skulle hända under dagen.
Men framförallt har Harry utvecklats och växt. För ett år sen var han bara 3 månader, nu är han 15. Han har gått från att vara en liten bebis som inte kan krypa eller sitta till en stor kille som springer och babblar och har humor. I år fyller han två år. Tiden går så fort och är så värdefull. Så mitt nyårslöfte 2011 är att ta vara på tiden, oavsett vad jag använder den till. Tiden jag har med Harry ska jag lägga på att leka, kramas och prata med honom. När jag är i skolan ska jag fokusera på att lära mig så mycket jag bara kan och ha roligt med mina nya vänner. Och resten av tiden, hur jag nu ska få ihop det pusslet, ska jag lägga på mig själv.
Jag vet inte vad som kommer hända under året. Jag vill inte låsa mig för mycket, jag är öppen för alla förslag. Jag vill bara hinna uppleva så mycket som möjligt!

Sista dagen av år 2010 spenderade vi hemma hos oss. Danne, Sara, Saras syster Emma och hennes pojkvän Tommy kom på middag. Emma är gravid och Harry var med så det blev en ganska lugn och trevlig tillställning. Lite champagne och vin blev det, men mest mat, spel och prat. Vi åt vitlökssoppa till förrätt, fläskfile med ädelost, potatispate och whiskeysås till huvudrätt och chokladcheesecake med fruktspett som efterrätt. Det verkade gå hem hos gästerna. Ett lyckat nyår!