harry & mamma

Förra helgen åkte jag och Harry till Nora för att träffa släkt och vänner. Harry hade sovit dåligt hela veckan, somnade sent på kvällen eftersom tåget var så spännande och var uppe några timmar sent på kvällen när vi kom hem till mormor och morfar. Så på lördagen var han som en levande död men vägrade såklart sova. Vi träffade Dea, Charlie, Johanna och Felicia på förmiddagen inne i Örebro, och gick en sväng på stan och åt lunch på Creperiet. Där fick barnen leka av sig i den gigantiska lekhörnan. När vi sedan begav oss till stadsparken för vår reunion med klassen från gymnasiet var Harry så trött att han knappt visste vad han gjorde. Han kastade vindruvor och äpplen hej vilt, sprang runt och gastade och skrattade. Han spexade för att få alla mammas kompisar att skratta åt honom och smakade glass och kakor av varenda kotte. Tillslut fick vi gå iväg en stund för att få honom att somna. Det var inte lätt kan jag lova, men tillslut gav han upp och däckade. Hela ansiktet var täckt av smetig choklad och glass och fötterna buna av att ha sprungit i jorden. 

Harrys höjdpunkt på hela helgen var nog morfars motorcykel. Varannan minut gick han och ryckte morfar i handen och sa "cykel". Så fick morfar bära ner Harry i garaget, sätta honom på motorcykeln och sen gå upp igen. Och göra om allting efter en minut.
En mycket lyckad helg, hursomhelst.

 Min underbara vän Dea väntar för fullt på sitt andra barn. Bebis-, shopping- och pysselgalen som jag är slog jag tre flugor i en smäll och köpte små bebisgrejer som jag pysslade ihop till en liten blöjtårta. Hoppas den lilla kommer tycka om den! ♥

Den 19 maj var det familjekväll på dagis. Vi satt ute och fikade och lekte och barnen fick visa runt både inne och ute. Harry ratade sin ostmacka och åt bara vindruvor och kex och försökte sno åt sig de andras muffins och bullar. Innan vi gick hem samlades barnen i en ring i solen och sjöng vårsånger för alla föräldrar. Supermysigt!

För en månad sen målade Marcus om badrummet, som gick från äckligt kissfärgat smutsgult till fräscht och supersnyggt vitt med svarta och gröna detaljer! Vi shoppade nytt duschdraperi, tvålpump, ljus, matta och lite annat smått och gott som lyfter hela rummet. Det enda som fattas är några krokar och sen är det klart.

Jag skäms över den extremt dåliga uppdateringen men skyller som vanligt på skolarbete. Såhär precis innan skolan slutar är det ganska mycket som ska redovisas och skriva tenta i, så jag har suttit uppe halva nätterna och pluggat. Idag ska jag dock försöka hinna med en massa roliga inlägg för det har hänt MASSOR sen sist!

Kanin har ju hängt med sen Harry var nyfödd. Han har sovit med honom i stort sett varje natt och han älskar att kramas och mysa med Kanin. Nu har han börjat lägga Kanin i sin lilla ljusblå gåvagn och gå runt med honom här hemma. Som i en liten barnvagn. Och så säger han "bebisch, bebisch" och pekar på Kanin. Ibland lägger han en liten filt över honom, eller erbjuder honom lite av den mat Harry själv äter. En dag frågade jag hur gammal Kanin är och då höll Harry upp fyra fingrar. Och när jag frågade om jag får vara Kanins farmor eftersom Harry är hans pappa, blev svaret ja. Så vi har en liten Kanin-bebis på fyra år som bor hos oss. Det går undan vill jag lova, nu är jag plötsligt farmor.

Senaste veckan har Harry lärt sig klättra i och ur sängen. Han har dock bara gjort det när han lekt, och inte när han ska sova. Förrän igår. Då jävlar skulle det klättras ur sängen! Det tog en och en halv timme att få honom att somna på dagen, och bra länge även på kvällen. Det var bråk, skrik och tårar. Skuldkänslor och medlidande. Jobbigt för alla inblandade. Och imorse vaknade jag halv sex av en dörr som slängdes upp och små barnfötter som klapprade mot golvet. Jag fick en klump i magen och blev skraj att det skulle bli samma bråk nu i veckan, när jag är själv med Harry eftersom Marcus är på övning. Det gick ganska bra ikväll i alla fall, så jag håller tummarna för lugn läggning resten av veckan också.

Vi har ett grupparbete i skolan där vi designar välkomnande möbler för reception eller kontor. Min grupp har valt att göra en exponeringsmöbel för hotell-, spa- och frisörreceptioner. Igår spenderade jag och en i min grupp hela dagen i verkstaden där vi sågade hyllor i mdf och fixade stag i trä. Roligt när man börjar se sin idé växa fram på riktigt, och inte bara som en skiss på papper. Hoppas på att den tar sig hela vägen till möbelmässan 2012.
Idag ska jag träffa Millan och Josefine för att skriva labbrapport på typ hundra laborationer, som "Dragprov på björkbit" och "Elasticitetsmodul för aluminium". Det ni!

Kvällen innan vi skulle flyga till London tog vi in på hotell i Göteborg. Det var sent på kvällen och vi var trötta efter en dag i bilen. Hotellet låg gudvetvart och såg ut som ett stort betongblock. När vi checkat in och fått vår nyckel skulle vi parkera bilen på hotellets parkering. Vi såg en stor grind men kom inte in. Jag fick gå in i receptionen igen och säga att vi inte fattade hur man kom in. Lite lagom pinsamt. Det visade sig vara fel grind! Så vi åkte till rätt ställe, men förstog fortfarande inte hur man skulle komma in. Marcus gick ur bilen för att titta sig omkring och fick syn på en liten kortläsare där man skulle låsa upp grinden med sin rumsnyckel. Han förde nyckeln mot läsaren och började sen sakta gå tillbaka mot bilen. För sakta! För i bilen satt jag, och såg hur grinden började svänga utåt, mot mig! Jag skrek  på Marcus att skynda sig men han fipplade med den jädrans nyckeln och märkte inte att grinden var på väg att slå både mig och bilen sönder och samman. Jag skrek och fäktade med armarna och kände mig lite smått hjälplös och rädd, tills Marcus fick syn på grindhelvetet och kastade sig in i bilen och i sista sekund lyckades backa bort från den. När vi väl parkerat bilen och klev in i hotellbyggnaden visade det sig att det i samma hus låg en läkaravdelning för armproteser. Ett mycket knasigt och lite obehagligt ställe!

Hela tiden ploppar det upp nya ord! Han lär sig hela tiden, den där Harry. Han snappar väl upp allt han hör på dagis och hemma, men till skillnad från innan kommer han ihåg orden och vågar sig på att försöka uttala dom. Så nu är det prat om jacka och ost och bil och juice och boll och traktor och vante och anka och cykel. Och massa mer! Han har dessutom lärt sig säga bajs, vilket han tycker är väldigt roligt. Just nu är det mesta bajs. Inklusive min mat. Tack älskade unge!

Idag var dagis stängt så jag och Harry har varit hemma och busat. Vi vaknade stelfrusna och blå om läpparna, så hela förmiddagen gick vi runt i stickade tröjor och kramades massor. Efter Harrys tupplur fikade vi bakelser med Josefine på stan. Som den 2000-talsmänniska man är har man ju fullt upp mest hela tiden, så det var skönt med ett avbrott från allt. Skönt att bara slappa. Och vara med Harry!

För en vecka sen var vi i London. Den mysigaste, häftigaste och finaste staden jag varit i. Jag trivdes verkligen. Eftersom jag inte varit där innan visste jag inte riktigt hur det skulle vara, men jag trodde det skulle vara mer som en storstad. Bara asfalt, bilar och byggnader. Men det visade sig vara tvärtom! Överallt fanns små parker och gröna plättar med utslagna blommor och stora träd. Och överallt var det så mysigt och trevligt, trots alla människor och all trafik. Jag blev helt frälst. Nån gång i mitt liv ska jag bo där, om så bara för ett litet tag.
Vi kollade såklart på en del av det man "ska" se och hamnade i några turistfällor, men annars tyckte jag vi ändå såg ganska mycket av själva staden och allt den har att erbjuda. Vi åt god (men smaklös :P) mat, drack goda drinkar (jag) och öl (Marcus) och spenderade en dag med Alex och Andrea som var där samtidigt.
Jag fick dessutom med mig ett minne i form av en tatuerad blomma från Oliver på Kings Cross Tattoo Parlour.
En riktig supersemester!

Bara några av alla bilder som togs...