harry & mamma

Idag köpte jag regnkläder till Harry, hans första. Det blev en blårandig jacka med Bamse-märke och ett par svarta brallor. Nu när han ska börja på dagis och dessutom kan vara ute och leka på riktigt behöver han ordentliga ytterkläder. Det var första gången han fick vara med och prova kläder, förut har man ju bara kunnat ta nåt man trodde passade eller ta en lite större storlek så han skulle ha nåt att växa i. Men nu när han inte ligger stilla i vagnen och det inte spelar nån roll om overallen är för stor, utan han behöver kunna gå och leka och ha kläder som passar, får han helt enkelt vara med och prova. Han tyckte väl inte att det var så jättespännande att prova kläder men jag tyckte det kändes så stort! Så vuxet för mig och så stort för honom! Så nu har jag för första gången fått skriva Harry Köpberg på namnlapparna till dagiskläderna :)
Nästa grej blir att kolla om han har skor och stövlar som passar, annars får vi köpa det med!

Den här fina lilla saken gjorde jag igår :) Den sitter på handleden och är supersnygg!

Det har inte blivit så många Harry-bilder på ett tag, men här kommer en supersöt från häromdan. En sovande Harry har lagt sig tillrätta med huvudet på Kanin ♥

Idag när Harry sov middag passade jag om Marcus på att slappa med lite glass, saft och Bert - den sista oskulden :)

Min kusin skickade några jättefina bilder från i onsdags när vi var hos mormor och Lennart på sommarlunch. Harry har sina nya fina kläder på sig, ett par mjukisbyxor med motorcyklar och en grön somrig tröja. Med på bild är även Harrys morfar.

Jag har fått lite ont i magen. Nervös-ont, så som jag alltid får den här tiden på året. När det känns som att sommaren börjar gå mot sitt slut och verkligheten kommer farandes mot en. Som varje sommar betyder den där nervösa magkrampen, med utantag för förra året, att det snart är dags för skola. I år dessutom en helt ny skola, med nytt folk och okända lokaler. Men förhoppningsvis också nya vänner, roliga utmaningar och en massa intressanta saker att lära sig. Jag vet att det som alltid kommer bli bra när jag väl kommer dit men jag kan inte låta bli att få lite panik såhär nån månad innan. Kommer jag trivas, kommer jag komma överrens med de andra, kommer utbildningen vara rätt för mig? Och det är ju inte bara för mig som hösten innebär förändring, allt blir ju nytt för hela familjen. Lilla Harry, som levt sitt första år hemma med mig, ska iväg och skaffa rutiner på dagis. Han har blivit en stor kille som ska leka med andra barn, äta lunch med fröknarna, sova middag någon annanstans än hemma. Men det är jätteskönt att det ska bli så, jag har ju längtat efter att få ha tid för mig själv och att få göra något för min egen skull. Jag har varit ledig sen i juni förra året och det känns som att det är hög tid att ta tag i mitt eget liv. Vi kommer bli en familj där alla är iväg på dagarna och pysslar med sitt eget, för att sedan träffas på kvällen och prata igenom allt som hänt under dagen. Jag kommer inte längre vara "mammaledig hemmafru" utan en vanlig vuxen som ger sig iväg på morgonen och som lämnar/hämtar på dagis. Det ska bli så kul, så spännande! Men just nu är jag är skräckslagen.

Efter att ha varit hos Omo och Ova (mormor och morfar) i stugan i nästan en vecka kom vi hem igår. Hur trevligt det än är att åka bort och hitta på saker så är det alltid lika skönt att få komma hem. Sova i sin egen säng, stöka ner sin egen lägenhet, laga mat i sitt eget kök. Och Harry blir alltid lika glad när han kommer hem till sitt eget rum, med alla leksaker. Hans egna lilla värld. Det första han gjorde när vi kom hem, fast han var så trött och grinig, var att kasta sig över sin stora mjuka nalle och ge den en bamsekram. Sen tog han en snabb sväng runtom i lägenheten för att kolla läget. För att se att allt var som det brukar. För att se om vi verkligen var hemma igen.

(Marcus hann dock knappt komma hem innan han åkte igen. Just nu gör han nog gatorna i Karlshamn osäkra :P )

Ikväll bär det av till sommarstugan. Mamma och pappa ska få den här lilla presenten (får hoppas att dom inte kollar bloggen innan det). En jorgubbsbricka och chokladmuffins i jordgubbsformar. Kan det bli mer somrigt?

Badrummet är lätt det tråkigaste rummet i vår lägenhet. När vi flyttade in orkade jag inte ta tag i det för fem öre, jag köpte bara första bästa duschdraperi och tandborsthållare och lät det sakta men säkert förvandlas till varje inredares värsta mardröm. För ärligt, inte ens den alltid så "rätta" färgen vit kunde rädda vårt badrum. Det supertråkiga draperiet och den megastora vita, skitiga, plastlådan för mediciner gjorde sig liksom inte riktigt med den limegröna sophinken, den lila toaborsten, det mörkbruna skåpet med gulddetaljer eller de matt kissgula väggarna.. Så igår när jag och Harry var på IKEA kändes det på tiden att ta tag i det där badrummet. En gång för alla. Och nu, en eller två hundralappar senare, är det så mycket fräschare, hemtrevligare och mysigare! Nu går allt i rött!

FÖRE


EFTER

Nu när grabben strax är tio månader känns det på tiden att berätta lite om vad som hänt, vad han lärt sig och hur han förändrats. 
Efter att han lärt sig stå själv dröjde det inte länge innan han tog ett första steg, ett litet stapplande ett. Sen dess har det gått sakta men säkert framåt. Han har fegat lite men ändå tagit nåt steg här och där. På sista tiden har han blivit mer självsäker och vågar testa sina gränser mer. Rekordet är hela 7 steg! De tog han häromdan, men jag missade det sålkart..
Han har börjat klättra i och ur saker. Till exempel lådorna med leksaker i rummet, rätt som det är sitter han där, mitt bland alla saker och trivs. Han har blivit duktig på det där med att lyfta över först det ena och sen det andra benet. Idag när jag badade honom kom han på att man kunde göra likadant med baljan. Han klättrade i ur och, i och ur, i och ur i typ i en kvart. Han gav mig en blick som sa "Hallå morsan, att sitta i baljan och plaska och leka med en jävla anka är för bebisar!".
Han vinkar, klappar händer och pekar. Så gulligt! När vi var i Stockholm satt han i vagnen och vinkade och pekade på folk och sevärdheter hela helgen. Samtidigt som han pekar säger han "dä" och "titta".
Håret på huvudet har blivit längre och tätare. Han fick en mörk fläck i nackhåret för några månader sen och börjar nu även få små lockar. Hairy Harry med guldlockarna ♥

Nu när man inte längre behöver oroa sig för att få värmeslag enbart av att andas tänkte jag ta tag i bloggandet igen. Har varit lite dålig på det såhär i flytt-, semester-, och sommarjobbstider. En liten uppdatering kanske skulle vara på sin plats.

Vi blir mer och mer klara i lägenheten. Eller.. Klar kanske man aldrig blir, men vi börjar komma i ordning i alla fall. Vardagsrummet är väl det som varit längst ner på prioriteringslistan, så där finns det en hel del kvar, men annars börjar det kännas som hemma.
Mormor och Lennart var här i Nässjö i måndags. Vi fikade hemma hos oss och gick sen en sväng på stan innan vi tog varsin cider/öl på Guldgaffeln. Förutom familjen har inga släktingar på min sida varit här, så det var roligt att få visa upp hur vi var det på riktigt, och inte bara på bloggen.
Idag skulle jag och Harry åka till Jönköping. Gå på stan och titta lite i affärer. Dock räknade jag lite fel på tiden, så lagom som vi kom till stationen såg vi tåget åka. Från en perrong lite längre bort. Utan oss. Så det var bara att knalla hem igen, eftersom nästa tåg gick en och en halv timme senare. Får åka imorgon istället.
På fredag eller lördag bär det av till Nora och sommarstugan. På lördag kväll blir det party med tjejerna :) Längtar!

jag kom in! Fick beskedet idag, i ett stort kuvert med Tekniska Högskolans logga. Det kändes pirrigt att öppna det, högtidligt på något sätt. Genom att öppna det där till synes obetydliga kuvertet visste jag att mina framtidsplaner på bara några sekunder kunde förstöras. Krossas, blåsa bort och lämna mig kvar i en stor förvirring med frågan "vad tusan ska jag göra nu?". Men istället möttes jag av orden "hjärtligt välkommen... vi ser fram emot att få se dig på uppropet..." Där döljdes inte något smakfullt formulerat avslag, utan två A4 fulla med text, tider och datum, "tänk-på-det-här" och andra typiska skolgrejer. För jag ska bli student! Tillbaka till skolbänken. Och det känns så jäkla bra! Nu vet jag äntligen, till 100%, vad jag ska göra :)

Den här t-shirten köpte jag till Harry i Stockholm. Lite ego, kanske man kan tycka, men när han nu inte kan säga "I ♥ mum" själv så tyckte jag att det var helt okej. För jag tror att han gillar mig :)

En ganska gammal bild men jag tycker att den är så himla fin. Lille gubben som plaskar i sin balja ute i trädgården i solskenet ♥

Vi kom hem från vår weekend i Stockholm i måndags kväll men jag har ännu inte hunnit skriva något om hur det var.. Det var jättebra! Gassande sol, god mat, kul folk, fint hotell, roliga utflykter och två kissincidenter. 
Jag tog tåget till Stockholm på lördagen. Fördrev tiden innan de andra kom med att gå på H&M och köpa lite kläder till Harry. Klockan ett kom Glenn, Ylva, Marcus och Harry och hämtade mig på stationen och vi åkte till hotellet. Det kändes konstigt att se Harry igen, eftersom det gått en vecka sen sist. Jag tror att jag inte försökt tänka så mycket på honom under veckan vi inte sågs men när jag nu träffade honom igen blev jag bara så himla glad. Och det blev han också :) Jag märkte fort att det hunnit hända mycket på bara en vecka, han var så stor och hade börjat med nya grimaser, ljud och rörelser. Men hursomhelst, eftermiddagen bestod av promenad genom Kungsträdgården, Gamla stan och Söder. I Gamla stan stannade vi på en liten pub (full av fotbollshuliganer som skrek och jublade till dagens match) för att mata Harry. Vi var även tvungna att byta kissblöja och eftersom vi satt på uteserveringen tyckte vi det var okej att byta utomhus. Lagom som vi tagit av blöjan och sagt "bara han inte kissar nu" lättar Harry på trycket och står glatt med kiss rinnande nerför benen. Det var helgens mest pinsamma men också roligaste kiss - kissincident 1. På kvällen åt vi en utsökt italiensk middag och tog sedan lite vin och öl på hotellet efter att Harry somnat.
På söndagen var vi lite sega i starten, men efter en god och stor frukost var vi redo för en heldag på Skansen. Första gången jag var där på sommaren, så jag såg väldigt mycket fram emot att se alla djuren. Björnar, grisar, apor, fiskar, kaniner. Och dessvärre några ormar.. När vi satt och matade Harry vid ett bord mitt i smeten tänkte vi återigen att vi skulle byta blöja i det fria. Och återigen var vi med om en liten olycka. Men Harry stog själv på asfalten, så kissincident 2 (en liten pöl på backen) var inte hela världen. När vi var klara för dagen fick Harry några gosedjur till minne från första Skansen-besöket och jag köpte några pepperkaksformar i form av olika djur :P Runt fem tog vi färjan till Skeppsholmen och satte oss där för att vila benen lite. Gick runt ön och åkte sen tillbaka till Alvik och åt pizza (även denna kväll italienskt) på en trevlig resturang.
Måndagen innehöll inte så många planer. Vi checkade ut från hotellet och tog bilen till Söder. Traskade därifrån in till stan och tillbaka. Det blev en del shopping, kikande i affärer och ätande på vägen :) 
Det var en perfekt helg!

Återkommer med bilder

Det råder babyboom i gamla gymnasieklassen! Efter mig och Dea är det nu Johanna som står på tur att bli mor! Bebisen är beräknad att komma till världen i februari och jag längtar efter att få se den lille krabaten :) Grattis till bebislyckan i huvudstaden!

Ja herregud, här sitter jag och skrattar så mycket att jag gråter och nästintill kissar på mig. Marcus badar Harry inne i badrummet. Till en början var allt som vanligt - Harry plaskade vilt bland skummet och lekte med sina små badleksaker - men för några minuter sen hörde jag Marcus säga, lite desperat "Kom, det har hänt NÅT HEMSKT!" Jag hann tänka tusen saker, Harry har drunknat, baljan har spruckit, en ny monsterspindel har letat sig in i vårt badrum, men icke. När jag kom in i badrummet var Marcus helt förstörd och sa med panik i rösten "Harry bajsade i baljan..." Så jag fick hålla i Harry medan Marcus hällde ut bajsvattnet. Jag skrattade halvt ihjäl mig, för att hela situationen var så jäkla komisk men lika mycket av glädje över att jag inte behövde ta reda på skiten, och Harry stod bredvid och skrattade sitt hånskratt. Den sluge lille busungen!

Sista arbetsveckan är snart över. Det ska bli mycket skönt även om det varit kul att göra någonting på egen hand, utan en bebis. Två prova-på-vuxenlivet-veckor var precis lagom för en ovan, mammaledig 20åring! Dock kan jag inte påstå att jag är speciellt förtjust över alla dessa ormar som envisas med att skrämma mig! Det är ett evigt prat om ormar hit och ormar dit, alltid är det nån som sett någon eller känner till deras gömställen. Jag har hittills klarat mig ifrån dom, men idag såg jag årets första. Jag höll på att köra över den med flakmoppen samtidigt som jag nästan kräktes och svimmade på samma gång. Ormar är det absolut värsta jag vet och nu tydligen kryllar det av dom vid jobbet.. Men hursomhelst så är det ju sista dagen imorgon. För att fira det bjöd mormor och Lennart mig på middag på Maria Langs Krog igår. Mycket trevligt ställe med god mat. Som om det inte vore nog ska jag dessutom till Stockholm på lördag och äntligen få träffa Harry och Marcus igen! Det blir en weekend i storstaden med svärmor och svärfar. Bo på fint hotell, titta i roliga affärer, äta god mat.
Men Glenn, det blir nog inga ormar på Skansen för min del!